De som är allra mysigast med att ha bytt ut spjälsängen mot en juniorsäng måste ju vara att man kan ligga tillsammans där och läsa en bok, kramas lite, fnittra om dagen och bara uppskatta varandra innan Claudio sluter sina bruna ögon och somnar. De enda problemet är bara att varje gång jag lagt mig i sängen tillsammans med honom har jag varit den som somnat, ibland före honom till och med.