Wow, jag blir hela tiden imponerad över vilken fantastisk son jag har. Förskolan kommer att göra mycket gott för honom, nu handlar de bara om att få honom att känna att de är en trygg plats, att han trivs med pedagogerna och att han faktiskt tycker om att vara där. Egentligen är jag inte de minsta orolig för hans skull, kanske mest för min egen!
Men är han glad kommer jag att vara de, jag vet att de passar honom perfekt, han är social, rolig, trotsig, busig, lugn, och ibland väldigt mysig. Första dagen på inskolningen gick kanon, förutom att han vägrade sitta stilla och äta, utan sprang hellre omkring och petade på de andra barnen, klättrade i bokhyllorna, och hoppade runt och skrattade på vilan.
