Trots sjukdom är de ju viktigt att få lite friskluft och dagsljus. Annars blir man ju lite som en levande död, eller en död levande? Nu har vi i alla fall hängt en stund i parken utanför lägenheten. Perfekt med en liten ”gård” där Claudio kan springa omkring och leka av sig lite grann. Däremot var han väl inte på något toppen humör och ville helst bara bli buren.
Bilderna talar väl rätt bra för lillknodds-humör
