Hej. Jag tänkte faktiskt klaga lite, men inte på dig, dig eller dig utan endast på mig själv. Varför ska jag alltid testa gränser? Jag gör ofta saker som jag vet att jag kanske inte borde göra. Men gör de för att de kan ge mig någon typ utav adrenalinkick. Som igår på gymmet, jag skrev ju om mitt skadade lår.. och I går på gymmet gjorde jag först de enkla övningarna jag ska försöka göra dagligen.. men de kändes för mesigt, och jag kunde inte låta bli att ta i lite för mycket, från att knappt kunnat lyfta 5 kg med benet i lördags till att jag faktiskt skulle ta i allt vad jag kunde och lyfta 15 kg igår.
Just då kändes de rätt bra, och jag var glad att de gick framåt. Jag har ju oftast rätt bråttom när de gäller saker, jag vill att saker ska ske precis just nu. – samtidigt förståndig ju att de tar mer än 3 dagars träning att återfå samma muskelstyrka som innan skadan.
När jag klev in genom ytterdörren igår haltade jag och svor, så himla onödigt för jag visste varför jag hade ont, jag visste ju varför jag knappt kunde gå och jag blev så förbannad på mig själv. Livrädd att jag inte skulle kunna gå idag. – men efter en dusch och lite tigerbalsam kändes de bättre och idag känns de nästan bra.
Vad har jag lärt mig av de här? – Att skynda långsamt. Men de visste ju egentligen bara de att jag ibland får för mig att jag ska klara saker som jag vet att jag kanske inte borde testa. – men de är ju en del av livet.
Älskar min tränings-buddy !
