De är så fascinerande, Claudio har nu i säkert 45 minuter suttit och lekt i vardagsrummet. Han plockar med sina leksaker, pratar massor och studsar runt. Snart är de dags för lite välling och förmiddagsvila, då ska jag passa på att ta en dusch, klä på mig och försöka hinna plugga litegrann. Känns ju lagom pinsamt att komma till första träffen på skolan och inte vara de minsta förberedd. Tänk att jag aldrig tidigare har varit en skolmänniska, men helt plötsligt känner jag mig taggad.
Åh vad jag älskar denna lilla plutt.
