Det är helt ofattbart att de är färre än hundra dagar kvar nu. Jag längtar något enormt samtidigt som jag på senare dagar varit väldigt rädd. Vet inte vad de är som skrämmer mig men någonting får mig att bli orolig. Kanske är de helt normalt.
De är inte långt kvar nu, och tiden kommer förmodligen att gå sjukt fort. Jag har börjat bona här hemma och egentligen är vi redan redo för att ta emot dig.
