Hej. De här med att ha ansvar för ett barn de är ju ett enormt ansvar. När man inte riktigt är två om saken, eller när man är separerade så blir de av egen erfarenhet lite tuffare. För oss har de fungerat bra med vem som ska ha Claudio när, och de har nog fungerat bättre nu på senare tid när vi verkligen hållt oss till ”våra” dagar. At behöver ändra dagar och helger för att anpassa varandras behov blir lätt någonting som blir jobbigt i längden. Man kan inte göra båda nöjda hela tiden. – Pappa C spelar sin innebandy så vi har försökt att anpassa våra dagar så att han ska kunna spela, jag har jobbat över en del på senare tid och de har också lyckats klaffa med när de är Pappa C dagar. Däremot har de varit så att både jag och Pappa C har haft aktiviteter inbokade vissa dagar när vi ska ha Claudio, jobb, innnebandy, event, resor osv.
Nu i helgen var de egentligen min helg att ha Claudio, vi hade en mysig fredag tillsammans och på lördag morgon reste jag iväg. Självklart är de alltid med lite dåligt samvete som man ordnar med barnvakt för att göra någonting på egenhand. Men ibland är de också precis de som behövs. De handlar ju verkligen inte om att man inte vill vara med sin son. Oftast är de aktiviteter som varit bokade sen tidigare. I dagsläget har vi Claudio lika mycket, några dagar var i veckodagarna och varannan helg.
Jag misstänker att vi inte är de enda föräldrarna som är separerade? – Och även ni som inte är separerade kanske kan ge mig lite tips, och råd. Eller hur ni tänker kring de hela. Tycker ni att de är okej att skaffa barnvakt på ”sin” helg, att istället för att umgås med barnet, göra någonting annat?
Jag tycker kanske att någon dag under sin helg är okej att skaffa barnvakt men typ bara om de är något viktigt och något man verkligen inte vill/kan missa såsom jobb, någons födelsedag, eller man firar ngt med sin nya partner just de datumet osv. Men inte bara för att man vill ha egentid, eller för att man ska ut ”bara för att några andra ska ut utan riktigt anledning”. Eller åka iväg bara för att man hittar en bra deal på pris. Finns vissa anledningar jag tycker att man inte ska prioritera sig själv framför sitt barn. De är extra tufft som separerad förälder och de är nog i längden om de förekommer ofta under lång period att man prioriterar annat framför att vara med sitt barn på sina dagar som de skadar barnets självkänsla och värde.
Jag vet själv då jag uopvuxen men en förälder som valde ofta annat framför mig på mina dagar ändå sen jag var liten, kommer jag ihåg dagar där jag spenderade med mina morföräldrar istället för med mamma och ju äldre jag blev desto tydligare blev de att jag inte var ”värd” hennes tid och att hennes dagar med mig förstörde hennes liv vid sidan av mig. Även om dagarna med henne gav hon mig allt för att sedan lätta sitt egna samvete för att hon visste att hon skyulle iväg på kvällen. Detta kände jag och tänkte som liten. Jag visste redan då att jag inte var lika viktig för henne även om hon försökte gottgöra mig med att bli bortskämd.
Sen måste man få leva men jag tror att om man håller de till viktiga evenemang osv så förstår man mer än om man bara hittar ursäkter till allt som faktiskt inte är så viktiga. Barnen går alltid först.
Tycker du tänker rätt och gör ett riktigt bra jobb för jah vet att de inte är lätt.