Visst är de fascinerande när man lär sig att förstå sina barn trots att dom inte pratar? som här om dagen när Claudio pekade på skåpet i köket och sa ”där” ”där” eller på hans sätt ”DÄäh”. Jag hade ingen aning om vad han ville, men tillslut slog de mig och plockade fram en bläckpenna…