ISABELLA FEIZA ÅHLANDER

Hej emma! Jag hoppas att din önskan om att bli gravid snart faller in.

Oj, skulle kunna skriva hur mycket som helst om relationen till min kropp. Den är som dag och natt. Innan jag var gravid var en tight och tränad kropp ett ”måste” för att jag skulle känna mig nöjd. Jag åt inte särskilt mycket kolhydrater och jag räknade mina kalorier. Så fort jag plussade började jag tänka på ett helt annat sätt, helt plötsligt åt jag allt jag hungrade för. Spelade ingen roll om kroppen ville ha pizza två dagar i rad. Jag gick upp i vikt extremt fort och idag är de något jag ångrar enormt. Under nästa graviditet (om det blir någon) kommer jag inte att ändra min kost.

Jag älskar den fina magen man får som gravid, de tar dock många veckor innan den faktiskt känns gravid och inte plufsig. Men just nu är de faktiskt magen på min kropp som jag är mest nöjd över. Armar, ben, höfter, ja allt är stort de är vätskefyllt och en hel del fett som inte funnit där tidigare. Sötsuget har tagit över min kropp och jag har verkligen unnat mig den där extra choklad biten under hela graviditeten.

De är psykiskt påfrestande att kroppen förändras så extremt under en graviditet. Sen behöver de ju inte hända alla.

Ända sen jag började träna igen under graviditeten har jag sett noll resultat,
Även de är psykiskt påfrestande. jag är inte van över att kroppen bestämmer över mig, jag har en längre period kunnat bestämma över min kropp. Kanske är de just de som är de mest jobbiga med graviditeten, och de ja längtar mest över att kunna förändra.

Första bilden är tagen i början utav graviditeten, redan då hade jag lagt på mig ett par kilo extra. Den andra bilden är tagen för ganska exakt en vecka sen.