Jag har tagit ett beslut, ett tufft beslut men i slutändan är de nog de som gynnar mig och Claudio mest. Jag gråter, men känner mig ändå lättad. Egentligen borde de vara ett självklart val, men ibland går de för långt och då inser man inte problemet själv. Jag vill inte må dåligt längre, jag vill inte vara ledsen, jag vill finna lyckan i allt! – de första steget är att bryta med de personer som får mig att må dåligt, eller åtminstone har ett inflytande på mig som inte passar de livet jag lever. Jag behöver tänka på mig själv, och Claudio – de är ju han jag lever för!
Nu får jag de att låta som att livet är världelöst, absolut inte – jag är lycklig över de jag har och försöker varje dag infinna mig i att livet är som de är. Jag kan inte göra andras misstag ogjorda, jag kan gå vidare eller förlåta. Dessutom kan jag ta lärdom av mina egna misstag.
Man måste få må dåligt ibland, för att kunna må ännu bättre sen. – ta vara på de fina stunderna!
Styrkekram!! Du tänker rätt.