Hej. Jag har ju inte mått sådär jättebra u ser en period men de blir bättre, hela tiden. De jobbiga nu är att Claudio börjat ställa frågor om allt som hörde, både frågor som handlar om mormor och om varför vi inte bor med P längre. Jag har svårt att besvara dessa frågor, jag vet inte vad jag ska säga. Jag har liksom inget vettigt svar. Jag vill ju inte säga något ”fel” men de känns oerhört viktigt att han förstår att ingenting av de som hände är på grund av honom.
Han säger att han vill träffa p, att vi ska bo där igen osv. Men de går ju inte, jag måste säga nej till honom, även fast att de gör ont i mig. För ibland saknar ju jag p också. De är så svårt att visa sig stark när de handlar om någonting som egentligen gör mig så svag.
Det måste vara tufft när barnen blir så stora att de kan ställa ”riktiga” frågor. Du skriver ärligt och man fastnar.
Kram
Ja de är ju de. Tack så mycket. Kram