Jag ska vara ärlig för er, eller egentligen handlar de mest om att jag är ärlig mot mig själv. Jag mår inte bra just nu, och jag måste låta mig själv må dåligt även om de känns sjukt, jag ska vara nöjd över mig själv försöka känna mig stolt över de jag klarar av istället för att känna mig misslyckad när de är saker som inte fungerar som de borde, eller brukar!
Jag kommer inte att bli hel idag, troligtvis inte i morgon, saker som hänt går inte att ändra på, och de gör ont! – jag kommer att fortsätta gråta, jag behöver bara inse att jag faktiskt FÅR gråta.
Jag har varit med om något overkligt, eller för mig blev de verklighet, min fredag förra veckan och de jag gick igenom önskar jag inte ens min värsta fiende. De känns så orättvist och så ofattbart allting men de hände, och de går inte att ändra!
Just idag, så orkar jag inte berätta exakt vad som hänt, eller vad jag går igenom just nu. Men jag kanske finner styrkan att dela med mig snart. För den bästa terapin mot traumatiska saker är att bearbeta och prata om de, att acceptera och låta sig själv må dåligt.
Men varje dag som jag faktiskt klarar av gör mig lite starkare. Men jag vill be er om en sak, idagsläget så är frågan – hur mår du? – bland de värsta jag vet, för jag mår skit och kommer inte säga att jag mår bra, men samtidigt inte kunna prata om vad som gör mig så trasig. Så, jag skulle uppskatta om ni låter bli att fråga, för nu vet ni att de är skit, men de blir bättre!
Kram ❤️
❤❤❤❤
Varm kram!
? ?