Hej på er!
Nu är mitt livs första föräldrar möte avverkat, åtminstone som förälder. Jag tyckte ju att förskolan som Claudio gick på i Tyresö var suverän saknar den ibland (i för sig har de bara gått en vecka ännu) Men vi hade en speciell och nära relation till pedagogerna. Efter dagens möte har jag dock bildat mig en ny uppfattning kring hans nuvarande förskola och känner mig ännu tryggare med att lämna honom på en ny plats med nya barn och nya pedagoger. Verksamheten verkar ha ett genomgående tema och en strukturerad och planerad verksamhet. De glädjer mig dessutom att han redan hittar nya kompisar och tagit en plats i gruppen.
Mina tankar innan mötet var blandade, livrädd att jag skulle ha varit den mamman alla tittade på, hade räknat med drömmande blickar. Egentligen vet jag inte varför då jag sällan har problem med självkänslan, däremot har jag tyckt att de vissa gånger varit lite tufft med just föräldrar rollen, som att gå till mamma gruppen på BVC, känslan av att bli uppläxad av en förälder som känner sig bättre och mer förståndig bara för att den är ett par år äldre. Jag däremot är överlycklig över att jag valt att bli mamma i tidig ålder. Men även där kändes de bra inte nog med att Claudio hamnat tillsammans med bra pedagoger och barn även föräldrarna verkar vettiga. De känns verkligen bra och de är så skönt!
På tal om att bli mamma i tidig ålder, en bild med en text som jag älskar och faktiskt brukar läsa då och då när de känns lite tufft. När jag känner mig lite ensam, inte ensam som ensam, men ibland får jag känslan av ensamhet. På de viset att jag är en av få i min vänskapskrets som har barn (bortsett från de jag lärt känna som mamma, och de som jag återfått kontakt med i samband med att Claudio fötts)
Underbar text! :-) den hade jag behövt läsa ibland när jag fick min son! Inte för att jag själv tyckte att det var fel att skaffa barn tidigt, utan för att så många andra tyckte och tänkte om det! Jag upplevde även att folk kollade konstigt på mig när jag var ute och gick med min son! Men i dagens läge känns det som folk är väldigt unga när dom skaffar barn och nu är det tydligen inget konstigt med det vilket är toppen :-) jag var 21 när jag fick min son så egentligen var det inte jätte tidigt – tycker iaf jag haha :-)