Om de inte är strukturerat, planerat eller organiserat då blir de ingenting utav de. Klockan ringde sju i morse, en timme senare skulle vi åka hemifrån. Jag skulle hinna med att, duscha, packa, gosa med Claudio och göra mig i ordning. För en ”vanlig” människa hade de kanske inte varit någon utmaning alls. De hade till och med hunnit ta en kopp kaffe i lugn och ro och kanske även hunnit med en frukost. När klockan blev 8 satt jag på golvet i mitt sovrum och tyckte att allt kändes jobbigt. De gick liksom inte, jag försökte, och försökte igen, och så gjorde jag de en tredje gång och då hamnade i alla fall två tröjor och lite underkläder i en väska. Sen trillade poletten ner och jag fick en väska packad, eller en packad väska?
Däremot, så är packningen inte genomtänkt, jag har redan upptäckt minst två saker som jag borde ha packat ner men glömt bort. Jag saknar min plutt där hemma, och jag känner mig lite dum som blev så onödigt frustrerad på morgonen. Ingenting går att göra ogjort, och de kommer troligtvis att hända igen. Ibland måste man bryta ihop en stund, för att komma tillbaka ännu starkare!
