Tänk att jag vissa dagar vaknar
å känner att en här dagen kommer att bli extra bra.. Vissa av dessa dagar blir de helt fantastiskt. Igår var inte en sån! De var som att jag blev översvämmad av jobbiga saker. Ni vet känslan när man äntligen börjar känna sig glad, lycklig å har accepterat att saker är som de är. Precis då får man en liten bitch-slap på kinden. De är som att falla handlöst utan att något tar emot en.
Mitt i allt som pågår i mitt liv så händer de ytterligare saker, saker som jag inte kan påverka men som får mig att känna mig orolig. – förutom att jag fick ett sms om att min älskade mamma låg på sjukhus pågrund av en kronisk-sjukdom så fick jag dessutom veta att hon låg i stortsätt vägg i vägg med min mormor. – Mormor som är så fruktansvärt envis å vägrar erkänna att hon kanske inte riktigt klarar av att bo ensam i hennes stora hus har ramlat.. Brutit höften å säkerligen halv trasig här å där. Men i de stora hela är de stabilt med både mamma å mormor. Mamma har fått komma hem å jag känner mig lugnare. Men i stunden är de svårt att hantera känslorna, när man får ”tunga” besked.
Att hitta en plats som ger lugn, å alla möjligheter att få tänka i lugn å ro. De är fantastiskt!
