Ångest

Igår hände något som absolut inte får hända, jag kunde inte kontrollera mig själv och skrek åt Claudio, hur kunde jag egentligen vara så nedrans puckad att jag skrek åt en knappt 6 månaders bebis? -”Nä nu får du vara TYST, mamma orkar inte mer” usch vad ledsen jag blir när jag tänker på de, jag bad om förlåtelse 100 gånger efteråt men han förstår ju inte, men jag förstår och känner mig så nedstämd och ledsen, tänk om man kunde få saker ogjort?

Mitt allt min vackra älskade underbara son