Jag längtar något fruktansvärt, de enda som saknas i mitt liv är min son. Jag har allt de andra. Jag har allt som gör mig lycklig.
Jag drömmer nästan varje natt om förlossningen. Jag längtar tills att vår son ligger på mitt bröst för första gången. Första gången jag känner hans doft, första gången jag ser honom, första gången jag känner honom. Första gången jag ser christian titta på sin son. Jag är helt säker på att christian blir den perfekta pappan.
Vi kommer att ha delade åsikter om mycket i föräldrarskapet men jag ser de bara som något bra.
Vi kommer tillsammans älska och uppfostra vår alldeles egna son, jag blir tårögd av tanken, tanken att de snart är dax. Om absolut max 37 dagar kommer vi att träffa honom, han som växt i min mage sedan november. Den lilla söta underbara och bästa lillprinsen i världen. Han kommer alltid att vara perfekt i våra ögon. De enda jag önskar är att han föds frisk! – att både jag och min son överlever förlossningen.
Första bilden på lilleman, de var även under samma tid som vi fick veta att bi väntade en son.
