Bild lånad från google.
Jag hittade detta inlägg hos en annan bloggare på vimedbarn, jag kan inte annat än att hålla med om att de är A och O när man blir gravid att sluta röka. Jag var rökare innan graviditeten, visserligen hade jag slutat redan innan jag plussade, men jag feströkte någon gång då och då. Men så fort man får reda på att man väntar barn är de verkligen dags att sluta. De första veckorna efter att jag plussade litade jag aldrig fullt på att jag var gravid, jag tog en cigg då och då, på nyår bestämde jag mig för att de skulle bli den absolut sista cigaretten och så blev de. Jag hade aldrig klarat av att leva med mig själv om jag skadat mitt lilla liv i magen på grund utav att jag var rökare.
Från: Idasmirakel.vimedbarn.se
Just nu är det stora skriverier angående gravida som röker då Dessie som är gravid och väntar barn i januari röker trotts livet hon har i magen. Denna tjej är just den ända av alla ”storbloggare” jag verkligen kunde tänka mig röker fast hon väntar barn. Tjejen är född -94 och missförstå mig inte det finns många unga tjejer som blir bra mammor men är man bara barnet själv med ett minst sagt stormigt av och på förhållande med pappan och dessutom inte kan ta det ansvaret att man i alla fall slutar röka när man är gravid kanske man inte är redo att ge en ny människa liv.
Att hon och andra gravida har en massa olika bortförklaringar som ni kan läsa här nedan gör det ju inte ett dugg bättre eller lättare att förstå.
Jag själv har rökt och snusat om vartannat sedan jag var fjorton och de sista åren var det nära en dosa om dagen men den kvällen pluset på stickan kom tog jag en snus till och sedan dess har jag värken rökt eller snusat och vill absolut inte börja igen.
Att man skadar sin egen kropp med nikotin giftet det är upp till var och en men när du bär ditt oskyldiga barn i magen som inte kan säga nej så är det fruktansvärt själviskt att fortsätta förgifta din och ditt barns kropp.
Att sluta röka när man får reda på att man väntar ett barn borde det var det enklaste men givetvis också det svåraste beslut man kan ta.
Allergier, astma och att bli lite kort är ”lindriga” men barnet kan och oftast får dras med men det kan också leda till svåra sjukdomar och missfall.
Abstinensen den nyfödda spädbarnet får utstå det första det gör i sitt liv pga att dens mamma valt att röka är fruktansvärt orättvis.
Nu har ni säkert en rad åsikter och tycker att jag dömer men att fimpa när man är gravid är en självklarhet för mig..
Detta läste jag på Blondinbellas blogg och håller med henne!
Det har varit mycket diskussioner i bloggvärlden om graviditet och rökning efter att Dessie berättade att hon var gravid i 12:e veckan och fortfarande rökte. Jag vet att hon försöker sluta, men jag ser otroligt många andra som kommenterar i hennes kommentarsfält att dom är gravida och röker ändå och att ”jag rökte under hela graviditeten med mitt första barn och det hände ingenting”. Dessa uttalanden får mig att koka inombords. Jag har alltid varit hatisk mot rökning. Cigaretter är fruktansvärt även när man inte är gravid. Det är så fruktansvärt korkat och respektlöst mot sin omgivning. Varje cigarett man röker förkortar ens liv med tio minuter. Även passiv rökning ger risker. Risken för drabbas av lungcancer ökar för den som inte röker men som bor med en rökare, med 30 %.
Jag älskar vin och champagne men när jag fick reda på att jag var gravid så var det bara att sluta. Det är inte ens svårt eller tråkigt. Att gå in i en kommande mammaroll gör att suget försvinner. Bebisen går först. Jag vet att rökning är ett beroende, men vet man att man inte kan sluta den dagen då stickan visar ett plus då tycker jag att man ska fundera på om man ska skaffa barn. Det är så oerhört själviskt och elakt att utsätta din ofödda bebis för nikotin och tobak. Det är precis samma sak som om du några gånger per dag skulle sitta och andas in rök i din bebis mun. Bara för att det är ett foster och ligger i din kropp förändrar inte situationen. Det är precis samma sak. Det är ditt barn.
Jag förstår verkligen inte hur man kan ta upp och tända en cigarett och föra den till munnen trots att man vet att man har ett liv inom sig som växer. Det gör mig så arg. Och argument jag läst på nätet, såsom att ”Det är farligare för bebisen att sluta tvärt, det är bättre att trappa ner”, eller att ”3-4 cigg om dagen spelar ingen roll fram till halva graviditeten” eller ”att stressen och ångesten när man slutar är farligare för bebisen än cigaretten” Allt är bara bullshit. Om man inte kan sluta med en last, om ett beroende är viktigare än sitt egna barn, då ska man inte ha barn enligt mig.
(Inlägget är kopierat av: Idasmirakel.vimedbarn.se)
