I samma sekund som Claudio slog upp sina fantastiska bruna ögon i morse fylldes hela min kropp med någon typ utav ångest, en ångest över att jag var uppe så förbaskat sent igår. Att jag inte gick och la mig i tid. Men de är bara att bita sig i läppen och dricka en massa kaffe så blir de nog en dag av de här också. Jag behöver åka ut till Tyresö för lite ärenden, en eventuell fika med Elli och för Claudio’s skull kanske vi hittar på något skoj också. Men nu tänker jag svepa min tredje kopp kaffe för dagen, och för en gångskull tänker jag faktiskt passa på att vila när Claudio gör de om ett tag.
